Det är över nu.
Påstår inte att någonting alltid har varit fel, inte att allting är skit heller. Men.. det känns inte som det borde.
Jag summerar varje dag som gått de senaste åren, i mitt huvud, i princip varje dag. Det går inte längre. Jag mår inte bra, gör du ? Det går inte längre, vi kan inte fortsätta såhär tillsammans. Har alltid hållt på såhär men vi kan inte göra det föralltid.
Retorik i skolan.. skolan går bra än så länge. Hoppas att jag klarar det här nu, fattar inte att jag ens tvekar. Less på mina funderingar. Dags att tänka positivt. Eller hur ?
Det måste bli bra, eller stoppas. Och vad jag förstår blir det aldrig som jag en gång velat. Tydligen så gör du mig ledsen, kanske omedvetet med tanke på att vi har olika syn på tillvaron. Glada stunder finns alltid men jag tål inte den känslan jag alltid haft, mer eller mindre, hela tiden. En känsla av att känna sig otillräcklig, tråkig, sur och fel. Jag känner mig så,- men det syns kanske inte.
Nu måste jag tillbaka till skolan.
- sick and tired
Kommentarer
Trackback
